Gladare påsk

Kanske inte en glad påsk men en betydligt gladare.
Faktiskt en avsevärt gladare påsk trots att du har fått fly från ditt eget hem, fått med dig endast det nödvändiga.
Lite kläder, tandborste, nappen till lillen.
Gosenallen blev kvar.

En otroligt gladare påsk därför att du och dina barn får äta mat i lugn och ro. Barnen får skratta och busa utan att någon tystar dem. Barnen slipper vara rädda för att pappa ska slå ihjäl mamma.

En gladare påsk, helt enkelt.

Dokumentären som synliggjorde våldet

Vi får ständigt samtal och mail från förtvivlade kvinnor. Det är som en stilla strid av tårar.
Kvinnorna berättar om brutna handleder och revben, om upprepade våldtäkter. Om verbala och fysiska spottloskor. Om att förövaren tar deras pengar och använder för eget bruk, många gånger spelmissbruk.
De berättar om att de inte blir trodda.
De berättar om att anhöriga förebrår dem, att de får stå till svars för att de blir utsatta.
Sakta bryts kvinnorna ner. Självkänslan fasas ur. Normaliseringsprocessen kickar igång.
De skäms och förebrår sig själva. Till slut är våldet det enda normala.

I helgen såg jag dokumentären om Josefin Nilsson. Om hur hon blev kallad för grisfarmar-f-a, kastad in i en vägg som hon knappt kunde ta sig ur, om hur hon blev knivskuren och hur han  högg sönder hennes kläder. En skakande men inte obekant berättelse för oss som arbetar med våldsutsatta kvinnor och barn. En dokumentär som gav en tydlig bild av hur nedbrytningen går till.
Från förälskelse till grovt våld.
Kommentarerna efteråt i sociala medier visar på djup okunskap. Det är alltifrån "Varför går hon inte?" till "Vi borde lära flickor i skolan att gå vid första slaget!"
Som om hoten och nedbrytningen börjar med ett slag? Som om kvinnor inte lämnar. Att lära pojkar något i skolan verkar inte heller vara självklart.

Josefin Nilsson gjorde allt rätt, gjorde slut, polisanmälde, berättade under rättegång.
Han fortsatte trakassera, förfölja, hota. Han lämnade inte henne, apropå varför kvinnor inte går.
Han fick villkorligt.
Efteråt kunde han fortsätta med sitt som om inget hade hänt.

Vi tycker att fokus ska flyttas över på förövaren och att straffen för dessa grova brott ska skärpas.

• Om du vill veta mer om mäns våld mot kvinnor - engagera dig som volontär. Kvinnojouren Huddinge har volontärutbildning en gång om året. Håll utkik efter nästa tillfälle på vår webbplats.
•  Bli stödmedlem i din lokala kvinnojour.
• Om du vill veta hur du kan grannsamverka - inför huskurage där du bor.
• Om du är utsatt eller känner någon som är utsatt och behöver prata - ring till oss 08-746 75 53 eller Kvinnofridslinjen 020 - 50 50 50
• Om du behöver hjälp med att förändra ett våldsamt beteende - ring Välj att sluta 020 - 555 666

Internationella kvinnodagen

Kan en kvinna utstråla pondus och självsäkerhet?

I ett rum fullt av enbart män?

På väg hem sent?

I en rättegångssal öga mot öga med sin förövare?'

Ja, det kan hon. 

I Kvinnojouren Huddinge gräver vi där vi står. Varje dag peppar vi kvinnor att fullfölja steget mot sin självständighet. Vi stöttar dem att fortsätta att vara de modiga kvinnor de faktiskt är.

Vi har tagit fram ett verktyg som hjälper kvinnor att ta plats. Under en tioveckors kurs får kvinnor öva och utveckla sin förmåga att utstråla ett starkt och självsäkert kroppsspråk.
Parallellt arbetar vi med att stärka kvinnors självkänsla.
Till hösten startar vi en ny kurs.
Läs om hur du anmäler dig här.

Vill du få ett komprimerat smakprov är du välkommen på feministfest i Haninge den 8 mars.

Med anledning av Alla hjärtans dag

Hej pojkvän, äkta make, partner, vän!

Jag skriver till dig med anledning av Alla hjärtans dag.

En dag full av kärleksförklaringar till flickor, tjejer, kvinnor. 

En dag full av blommor, choklad, digitala ömhetsbeskrivningar, dikter, hjärtan. 

Här kommer ett förslag på en annorlunda Alla hjärtans dag:

Istället för ge henne en blomma just idag, ge henne utrymme varje dag.

Istället för choklad just idag, lyssna på henne. Vet du överhuvudtaget vad hon drömmer om?

Om du överöser henne med komplimanger för hennes utseende, sluta med det och börja överösa henne med respekt för vad hon gör, tycker, säger. 

Om du har bestämda åsikter om hennes livsval. Sluta med det och respektera dem istället. 

Om du tycker att ni ska ha sex på samma sätt som de i porrfilmer. Sluta med det och fråga henne vad hon vill och inte vill.

LÅT HENNE TA PLATS. PRECIS SOM HON ÄR. DÄR HON BEFINNER SIG.

Om du redan gör allt detta kan du bara fortsätta med det och bortse från detta inlägg.

Hej flickvän, äkta maka, partner, vän!

Jag skriver till dig med anledning av Alla hjärtans dag.
Om du blir överöst med blommor, choklad, digitala ömhetsbeskrivningar, dikter och hjärtan.
Om du får höra vilken fantastiskt vacker person du är. Att du har en snygg kropp, att du är kvinnlig, att du är som gjord för att ha sex.
Ta det med en nypa salt och ifrågasätt varför allting alltid handlar om ditt utseende. 

Om du däremot inte blir överöst med blommor, choklad, digitala ömhetsbeskrivningar, dikter och hjärtan.
Om du inte får höra vilken fantastiskt vacker person du är. Att du har en snygg kropp, att du är kvinnlig, att du som gjord för att ha sex.
Var glad och stolt för att du slipper sentimental stereotyp smörja som du kan vara utan.

OAVSETT.
TA PLATS. PRECIS SOM DU ÄR. DÄR DU BEFINNER DIG.

Vänliga hälsningar från en luttrad f.d snygging som har tröttnat på stereotyperna vi fortfarande anno 2019 inte har blivit av med, utan tvärtom göder. Bland annat med dagar som Alla hjärtans dag.

PS. Vill passa på att skicka en ros och chokladbit till alla människor som varje dag kämpar för att minska okunskapen kring makt och kontroll i namn av kärleken. För störst av allt är just kärleken. DS.

Ingen kommer att märka om jag dör

Igår var det filmpremiär för kortfilmen Ingen kommer att märka om jag dör och vi var ett stort gäng från Kvinnojouren Huddinge som var där.
Filmen är gjord av socionomen Linn Moser Hällen och bygger på vittnesmål från kvinnor som har levt med en våldsam partner. Nio skådespelare berättade med våldsutsatta kvinnors egna ord om det helvete de har genomlevt och överlevt.
Syftet med filmen är att öka kunskapen om våld och dödligt våld i nära relationer.
Och kunskap behövs verkligen!
Alla kvinnor överlever inte.
Varje år blir mellan tretton och sjutton kvinnor mördade av sin partner eller ex-partner. De flesta av dem hade varit i kontakt med polis, socialtjänst eller annan myndighet innan de blev mördade.

I paneldebatten från vänster: Linn Moser Hällen, socionom och föreläsare, Kerstin Weigl, journalist, Olga Persson, generalsekreterare Unizon, Shilan Caman, forskare, Tove Sanders, advokat och Nina Rung, kriminolog och debattör.

Det var hög debattstämning och alla i panelen var eniga om att det fotfarande år 2019 råder stor okunskap kring mäns våld mot kvinnor. Mer borde göras utifrån en nationell nivå så att det inte ska bero på vilken kommun man bor i.

Inom myndigheter i Sverige idag behövs det fler modiga personer som tar ställning. Som inte väjer utan tror på det kvinnan berättar. Det tas större hänsyn till förövaren än till de våldsutsatta kvinnorna och barnen.
Det är dags att flytta fokus på förövaren, fråga honom om våldet, ställa honom till svars.
Det är dags att kriminalisera kvinnohat.
Det ska inte få vara möjligt för en endaste pappa att få fortsätt vårdnad om sina barn, efter att ha mördat deras mamma.

Se filmen och sprid kunskapen vidare. Länk till Ingen kommer att märka om jag dör.

Women´s March 2019 i Stockholm

Vi rivstartade det nya året med att delta i Women´s March 2019. En råkall lördag på Norrmalmstorg samlades vi tillsammans för att manifestera mot mäns våld mot kvinnor. Det är en självklarhet för vår kvinnojour att ta del av denna manifestation.
En av tre kvinnor i världen utsätts under sitt liv för våld. Våldet normaliseras och förminskas av myndigheter. Världen över.
Många talare pratade om våldet ur olika vinklar. Det finns ingen hejd för de olika former av våld som finns ute i världen mot flickor, mot kvinnor.

Flickor och kvinnor könsstympas och fråntas sin sexualitet, sin njutning.
De utnyttjas i sextrafficking och tvingas till sexuellt slaveri.
De tvingas gifta sig innan de har gått ut skolan och de tvingas att föda barn trots att de själva är barn.
Flickor föds in i ett förmyndarskap där de aldrig tillåts bli vuxna självständiga individer med rätt att tänka eller att få uttrycka sin vilja och åsikter.
Flickor fostras in i rollen att vara söta och snygga. Att vara till lags för andra.
Pojkar fostras in i rollen att vara tuffa och empatilösa.
Pornografin "sexualundervisar" i våld där kvinnor ska förnedras. De ska bli slagna, spottade på, bli utsatta av fem, sex män samtidigt. Och tycka om det.
Vi skriver Women´s March 2019.
Vi säger nog nu.

Vi säger ja till att människor: flickor, pojkar, kvinnor, män, icke-binära, ALLA ska ha samma rätt till ett liv med självbestämmande över sin kropp och sina tankar.

NOG NU.

EWK och Kvinnojouren Huddinge

Kvinnojuren Huddinges logga, en originalteckning av EWK som pryder vår vägg på kontoret.

Illustratören och Huddingebon Ewert Karlsson, mer känd som EWK var en mästare på att läsa av sin samtid och skildra den genom politiska karikatyrteckningar.
I år skulle han ha fyllt hundra år och i onsdags bjöd Fullersta Gård in till ett samtal mellan Carina Milde, Intendent på EWK-museet och EWK:s dotter Margareta van den Bosch och barnbarnet Martijn van den Bosch. De gav ett varmt och personligt porträtt av EWK, bland annat att han var en hängiven flugfiskare och trivdes med att vara ute i naturen.
Representanter från vår jour var självklart på plats. EWK har ritat vår fantastiska logga.

EWK blev världsberömd för sin skicklighet att skildra människor och skeenden på ett tydligt och glasklart sätt. Kvinnojouren Huddinges logga är ett utmärkt exempel. Den visar brutalt och uppriktigt exakt vad det är vi arbetar mot, nämligen mäns våld mot kvinnor och barn.

Anna H Slevin, ordförande i Kvinnojouren Huddinge berättade att Alice Karlsson, EWK:s fru var en av initiativtagarna till att starta Kvinnojouren Huddinge. Hon tillhörde en grupp politiskt aktiva kvinnor som via studiecirklar och tidningsartiklar under början av 80-talet blev medvetna om mäns våld mot kvinnor. Det resulterade i en motion till Huddinge kommunalfullmäktige och den 14 november 1983 bildades vår förening.

Från vänster: Anna H Slevin, Martijn van den Bosch och Margareta van den Bosch.

Trettiofem år senare är vi fortfarande oerhört stolta över vår logga och det var med stor glädje vi överlämnade den i form av ett smycke till EWK:s dotter Margareta van den Bosch och till hans barnbarn Martijn van den Bosch.

Kvinnojouren Huddinges logga i form av ett silversmycke.