onsdag 6 september 2017

Nordiska kvinnor mot våld 2017


Varje år anordnas en konferens av  Nordiska kvinnor mot våld, NKVM. Kvinnor inom kvinnojoursrörelsen samlas, nätverkar, utbyter erfarenheter och lyssnar på föredrag med det senaste inom ämnet mäns våld mot kvinnor.
I år gick den av stapeln i Reykjavik första helgen i september. Årets tema var Rösterna och våldsutsatta kvinnors egna behov, synpunkter och roller synliggjordes. Modiga kvinnor gick upp på scenen och berättade vad de har blivit utsatta för och hur de tog sig ur det.

I publiken satt trehundrafemtio kvinnor och en handfull män som tillsammans representerade Island, Färöarna, Grönland, Danmark, Finland, Norge och Sverige.

Vilken kvinnokraft föreläsarna och publiken skapade!

Bland föreläsarna fanns forskare, journalister, författare och kvinnor som arbetade inom kvinnojourerna men absolut starkast intryck gjorde kvinnorna som berättade sin egen historia.

Kvinnor som har blivit psykiskt, fysiskt, ekonomiskt, materiellt och sexuellt utsatta, tagit sig ur ett våldsamt förhållande, kvinnor som har varit utsatta för incest. Som kämpar varje dag. Men som har tagit sig ur det.
Vilka starka, modiga, kraftfulla kvinnor!

En av dem var Rachel Moran, författare till boken Paid For, om hennes liv som prostituerad i sju år. Hon börjar sitt föredrag med att berätta hur det började för henne. Tänk dig att du fyllde fjorton år för några veckor sedan. Du vet att du måste fatta ett livsavgörande beslut. Din mamma är schizofren och din pappa, som är bipolär, tar hand om henne. Ingen tar hand om dig och du bestämmer dig för att flytta, du tror att ditt liv ska bli bättre. Du blir hemlös och ett år senare arbetar du som prostituerad.
Rachel Moran berättar vidare om hur hon kunde ta sig ur prostitutionen trots att hon även blev kokainist.

Hildur Fjola Antonsdottir, forskare föreläste om sin forskning kring behovet att eget utrymme som kvinnor har efter att ha blivit utsatta för sexuella övergrepp, Seeking Justice by Fighting for and Claiming Space. Behov att utrymme i skolan, på jobbet, i hemmet. Kvinnor som har blivit våldtagna, utsatta för incest av pojkvän, släkting, eller annan. En förövare som inkräktar på ett gemensamt offentligt utrymme. Genom att berätta om övergreppet för skolledning, arbetsledning, inom familjen och genom att samhället tar avstånd från förövaren, stöttar kvinnan och bevakar att inte hennes utrymme kränks har många kvinnor i djupintervjuer berättat att det hjälper dem där rättssystemet misslyckas.

Denise Cresso tog oss med på en resa om hur kvinnor med funktionsvariation utsätts för samma våld som övriga kvinnor fast med en ytterligare dimension där förövaren utnyttjar funktionsvariationen. Som att han möblerar om i rummet så att kvinnan ramlar och gör sig illa. Eller tar batterierna så att rullstolen står stilla. Eller hotar med att kasta insulinsprutorna.

Den sista föreläsaren Thordis Elva Thorvaldsdottir berättade om hur hon konfronterade sin pojkvän och tillika våldtäktsman med vad han hade förstört i henne. Och om hur de tillsammans, i ett TED-talk  berättade för hela världen och skammen gavs tillbaka till den skammen tillhörde, nämligen förövaren. Alla feminister var dock inte glada över att mannen fick berätta, över att offer och förövare möttes och fick ett avslut.
Thordis Elva Thorvaldsdottir har fått ta emot mycket näthat efter att de gick ut med sin berättelse.

Det jag tar med mig från konferensen är ändå att det finns hopp. Hopp om upprättelse, om läkning och nytt liv fritt från våld och förnedring. Full av energi och inspiration laddar jag för en höst full av kampanjer som går ut på att skapa opinion, väcka politiker och arbeta för en värld fri från mäns våld.
S

onsdag 24 maj 2017

Polisaspiranter på studiebesök

7 av 9 polisaspiranter från Polishögskolan
Idag hade vi studiebesök av nio polisaspiranter som ville veta hur vi jobbar och vad de ska tänka på när de möter våldsutsatta kvinnor och deras barn.
Det var ett givande möte som fyllde oss med förhoppningar om att dessa polisaspiranter som är på väg in i ett viktigt yrke kommer att göra skillnad.
Först slog vi hål på den stora myten att det är bara en viss typ av man som våldsutsätter och en viss typ av kvinna som blir våldsutsatt.
Våld mot kvinnor och barn har ingenting med socialgrupp, utbildningsnivå, etnicitet eller religion att göra.
Däremot är vissa män bättre på att slå där det inte syns och bättre på att manipulera myndighetspersoner.
Våld drabbar alla slags kvinnor och har ingenting att göra med hennes socialgrupp, utbildningsnivå, etnicitet eller religionstillhörighet.
Mäns våld mot kvinnor är ett gigantiskt samhällsproblem som kostar oerhört mycket, i både pengar och lidande.
Mäns våld mot kvinnor ska inte betraktas som lägenhetsbråk och familjetragedier.
Mäns våld mot kvinnor ska betraktas som fysiskt, psykiskt, materiellt, sexuellt och/eller ekonomiskt våld.

När poliser åker på ett inkommet "lägenhetsbråk" på polisradion och möter våldsutsatta kvinnor är det ofta kaotiskt, kvinnan är rädd, chockad, skadad. Då kan det vara bra att inte ta med sig sina egna fördomar in i lägenheten.
Det kan också vara bra att berätta om sin egen roll i sammanhanget och hur man som polis kan hjälpa kvinnan.
En viktig aspekt är att se sig omkring och fråga sig om det finns några barn i lägenheten. Leta efter dem, kanske har de gömt sig. Och om det finns barn, prata med dem, bekräfta dem, trösta dem.
Man kan behöva fråga kvinnan vad hon behöver ta med sig såsom legitimation, pass, andra papper, kläder.

Vi frågade polisaspiranterna vad de tar med sig hem efter sitt studiebesök:
"Att jag förklarar vem jag är, min roll, vad jag gör här och hur jag kan hjälpa kvinnan."
"Att vara nyfiken att se vad som ligger bakom."
"Att kvinnan får tid att packa i lugn och ro."
"Att det är ett stort samhällsproblem."
"Att inge hopp."
"Att det inte är så lätt öppna upp sig för kvinnan."

Vi var glada över dessa fantastiska blivande polisaspiranter som kommer att göra skillnad.

S


torsdag 13 april 2017

Häxjakten lever än


Nu är det påsk och vi firar med mat och godis. Påskhare, påskris.
Att barn klär ut sig till påskkärringar och iförda kvast med avgång till Blåkulla knackar dörr i grannskapet för att få lite godis är idag en gullig tradition.
På sociala medier med humor och stort hjärta delas olika bilder på häxor som åker iväg till Blåkulla. Man önskar varandra trevlig resa och att ha det så kul.
Trendspanare och läkekvinnor och läkemän har nog alltid funnits och de har kallats för allt från siare, trollkarlar, medicindoktorer, schamaner till häxor.

Idag denna skärtorsdag vill jag minnas och hylla alla de kvinnor som inte alls for på sina kvastar för att fira med Djävulen. För att ha sex med Djävulen. För att få nya magiska krafter.
Men som blev anklagade för detta och därför fick plikta med sitt liv.

En skål vill jag utbringa för alla de kloka kvinnor som förmodligen var naturvetenskapligt lagda, som hittade medicin i naturen. Som förlöste andra kvinnor på innovativa sätt.
Nytänkare, oliktänkare. Starka kvinnor som ifrågasatte makten och därför förknippades med Djävulen.
Man har räknat ut att minst 30 000 människor, främst kvinnor, brändes på bål, slängdes i sjön, torterades till att erkänna och namnge andra häxor.
Man samlades på torg för att bevittna deras plågor.
Vilken hysteri, masshypnos och fruktansvärd tragedi i vår historia.
Skål för alla er modiga, starka kvinnor, vi ska aldrig glömma er.
Vi fortsätter kämpa. 
För rätten att själva bestämma över vår kropp och att varken organisationer eller politiker ska kunna rucka på aborträtten.
För rätten att få ta plats i det offentliga rummet och att vägra tystas av varken nättroll eller moralpoliser.
För rätten att få utbilda oss, gifta oss med vem vi vill och tjäna egna pengar utan att familjen eller andra ska bestämma.
För rätten att inte hatas, förminskas, osynliggöras, förlöjligas, hånas, våldtas eller våldsutsättas enbart på grund av vårt kön.
För rätten att få leva ett anständigt liv som en människa.

För att häxjakten en gång för alla ska ta slut.
S
















onsdag 29 mars 2017

Varför går hon inte?

Varför går inte HAN? 

- Hur kan man stanna hos någon som slår en?
En föreläsare som har arbetat med våldsutsatta kvinnor och våldsutövande män i över tjugo år konstaterar krasst att det är den vanligaste frågan från människor utanför branschen.
Man förstår inte varför kvinnan inte bara går.
- Under alla mina år som föreläsare är det aldrig någon som har ställt frågan varför går inte mannen? Varför stannar HAN hos någon som han utövar våld emot?
Allt ansvar riktas mot den utsatta, inte mot förövaren.

Vi vill byta perspektiv och lägga fokus på förövaren. Vi vill lägga ansvaret på förövaren, vi vill prata om förövaren, med förövaren, vi vill ställa förövaren till svars.

Varför slår så många män? Varför måste så många män kontrollera andra människor? Förnedra andra människor. Verbalt, sexuellt, fysiskt, ekonomiskt. Varför vill så många män boka tid hos en prostituerad, ungefär så som man bokar tid hos en tandläkare? Varför är så många vuxna män intresserade av unga flickor och pojkar på nätet? Varför våldtar så många män?
Varför är det okej för så många män att skratta åt blondiner, batikhäxor, bögar och andra veklingar?
Ja förutom skämt om cis-män förstås.
Och varför är det så många män som försöker tysta andra kvinnor och män som vill prata om det här?

S


onsdag 8 mars 2017

Till min dotter på internationella kvinnodagen



Du är 18 år och så full av kraft, livsglädje, intelligens och nyfikenhet. Du står på tröskeln till vuxenlivet, har snart gått ut gymnasiet och ska börja fundera över vad du vill göra med ditt liv.
Du är otroligt privilegierad för att du får det.
Majoriteten av unga kvinnor i världen får nämligen inte det.

Vi tar det en gång till för att det riktigt ska sjunka in.

Du får börja fundera över vad du vill göra med ditt liv.
Kanske vill du bara ta det lugnt ett tag. Kanske åka utomlands. Kanske jobba extra. Kanske börja plugga på högskola på en gång.
Du bestämmer.

I hela ditt liv har jag tillsammans med din pappa fostrat dig till att ta den naturliga makten över ditt liv och din kropp. För att det är så självklart. För att vi bor i ett land där män och kvinnor enligt lagen har samma rättigheter och skyldigheter.

Vi har doserat ut små maktöverlämningar till dig från att du var en liten flicka.
Som fyraåring fick du bestämma vilken bok du ville att vi skulle läsa för dig vid nattningen.
Som femåring fick du bestämma vilka kläder du skulle ha på dig när du gick på kalas.
Som åttaåring vilka gardiner du ville ha i ditt rum.
Allt i din takt och efter din mognad och förmåga.
Som sex-, sju- åtta-, nio-, tio-, elva-, tolv-, tretton-, fjorton-, femton-, sexton- och sjuttonåring invigdes du till att få ta större och större ansvar för varje år.
Du växte med uppgiften för varje år.

Du och jag har pratat förtroligt om sex och om att skydda sig. Att det inte räcker med p-piller. Att när du har sex med någon du inte känner alltid kräva kondom.
Du och jag har pratat förtroligt om porr. Att om du blir ombedd att göra något du inte känner för så säger du NEJ. JAG VILL INTE.

Du tar ditt maktanspråk över ditt liv och din kropp på fullaste allvar. Du vet att trots att det borde vara självklart är det inte självklart. Inte ens för dig som bor i ett land som har en feministisk regering.

Du har varit med om killar i klassen som oombedda har tagit på din kropp. Killar i skolan som har kallat dig för saker.
Främlingar som har kallat dig för saker när du har gått förbi på gatan. Kommenterat din kropp, ditt utseende. Kategoriserat dig.
Du har till och med klarat dig ifrån ett våldtäktsförsök i parken femtio meter hemifrån tack vare din förmåga att fatta snabba beslut. Du och din bästa kompis gick genom parken när två män dök upp från ingenstans och tog struptag på kompisen. Du backade blixtsnabbt och ringde polisen. Såg att några andra var i parken en bit bort. Du var beredd att skrika på hjälp. Då släppte männen din kompis.

Men ändå, du är privilegierad.
Du har fått gå i skolan. Du har fått sex- och samlevnadsundervisning, både i skolan och av din mamma. Du vet hur barn blir till. Du kommer aldrig att bli bortgift mot din vilja. Ingen bryr sig om vem du har sex med, ingen lägger sig i hur många du har legat med. Ingen kommer att fråga efter din mödomshinna om du väljer att gifta dig. Du har tillgång till preventivmedel och mensskydd. Du har tillgång till toalett.
Du har rätt att klä dig hur du vill. Du kan gå i det offentliga rummet, du kan gå på krogen, du kan dansa, du kan dricka. Du tar risker när du gör det men du kan.

Du kan organisera dig i grupper som värnar dina rättigheter. Och du kan fortsätta kampen för alla kvinnors rättigheter. Tillsammans med mig, din mamma.

S

måndag 13 februari 2017

När dom faller

När dom faller.
Då är det bråttom. Då ringer socialsekreteraren till oss. Med lite snabbare andhämtning än vanligt, med lite mer stress i rösten. Har ni lediga platser? För en kvinna och två små barn? Nu. Hon behöver komma till er nu.

Mannen har suttit häktad sen kvinnan polisanmälde honom. Nu när dom faller kanske han försätts på fri fot. Visserligen kan det bli att han får kontaktförbud och inte får gå i närheten av henne. Men. Han är förbannad. Han är farlig för henne och barnen.

Har ni en ledig plats? Det är när vi inte har plats som orden ringer i öronen. Länge.

torsdag 12 januari 2017

Tjugondag Knut


Imorgon är det Tjugondag Knut.
Då ska julen ut.

Det är också dagen då många kvinnor bestämmer sig för att nej, nu räcker det! Nu får det vara nog. De städar ut mannen ur sitt liv. Tyvärr inte genom att kasta ut honom, utan genom att de själva lämnar hus och hem. Symboliskt blir han urstädad dock.

 Ofta stannar hon kvar över jul och nyår för att försöka en sista gång. För att rädda det som räddas kan av en familj. När så helgerna är över och allting blev precis som vanligt fast mera av våldet, då startar städprocessen.
Bye, bye Knut. Ut.

Hur jag vet det? Det blir snabbt fullbelagt på kvinnojourerna.
 S