Dan före midsommar

Varje sommar vid den här tiden tänker jag lite oroligt på alla de kvinnor och barn som kommer att vara i vägen för en våldsam make och pappa.
En pappa som kommer att dricka i flera dagar och komma på många anledningar till att brusa upp och bli på dåligt humör.
En make och pappa som i självömkan och vredesmod kommer att slå sin fru och sina barn.

Frun kommer att försöka följa hans humörväxlingar och foga sig. Hon kommer att försöka att i förväg utläsa hans sinnesstämning så att den inte drabbar barnen.

Ju längre kvällen lider kommer han att dricka mer och mer. Till slut kommer det att smälla. Och egentligen vet frun att ingenting hjälper.

Hon kommer att göra ett misstag. Ibland gör hon det medvetet vid "rätt" tillfälle, för att skydda sina barn.

Det behövs inte mycket för att maken ska slå.

Det kan räcka med att frun skrattar åt något som sägs på teven. Eller så skrattar hon inte. Eller så har hon lagt besticken fel, eller kokar hon potatisarna för länge.

Eller är hon, som vanligt, bara fet och ful.

Oavsett, så kommer han att hitta en anledning. Och hon kommer att göra allt som står i hennes makt att skydda barnen.

S

Hej du sköna kvinnovärld

Rea på kvinnor i världen. Försumbara och utbytbara.

Istället för att leka kurragömma och lära sig matematik och fysik får hon hålla tillgodo med att att bli bortgift. Har hon tur slipper hon dö när hennes barnkropp föder fram ett nytt barn.

Oavsett har hon i alla fall större tur än hennes medsyster som vid sex års ålder blir fasthållen och oförmögen att undkomma rakbladet.

Och hon har också mycket större tur än hennes olyckssyster som säljs till en sexhandlare vid tre års ålder.

Hon kan ha riktig otur att bli slängd i skogen som nyfödd för att dö.

Kanske kommer hon någon gång att bli våldtagen när hon går ut för att uträtta sina behov eftersom "toaletten" är en gräsplätt en bit ifrån rucklet där hon bor.

Kanske blir hon gravid men får inte göra abort för att det är förbjudet, ja hon får inte göra abort ens om hon har blivit våldtagen eller riskerar att dö om hon föder fram barnet.

Hon får inte använda preventivmedel utan måste föda barn tills kroppen inte orkar längre och hon dör alldeles för tidigt.

Skulle hon få för sig att gå på bio en kväll riskerar hon att bli gruppvåldtagen om hon väljer fel buss. Men har hon tur slipper hon få vassa spetsiga saker uppkörda i underlivet.

Hon kan också få för sig att roa sig på en färja och bli så kraftigt berusad att hon helt plötsligt befinner sig instängd i en hytt med åtta män. När de börjar våldföra sig på henne vågar hon inte göra motstånd och senare i en rättegång kommer samtliga män att frias för ord står mot ord. Och visst känns det naturligt att en kvinna vill ha sex med åtta män.

Hon får bara gå ut i sällskap av sin förmyndare. Förmyndaren kan till exempel vara hennes son, han räknas som vuxen vid tolv års ålder. Hon måste klä sig på ett visst sätt annars kommer klädpolisen och tar henne. Hon är inte betrodd att köra bil, det kan göra att hon inte blir med barn påstås det.

Hon får inte ärva lika mycket som en man. Hon har inte rätt till sina barn om hon vill skilja sig.

Har hon riktig otur kanske hon någon gång under sin livstid råkar ut för en syraattack, att bli levande bränd eller stenad.

Om det råkar bli krig i hennes land riskerar hon att bli våldtagen av soldater. Om hon kommer undan dem kanske hon istället bli våldtagen i lägret hon har flytt till. Om hon inte har något att äta eller att ge till sina barn kan hon tvingas byta sex mot mat.

Hon ska sänka blicken, inte skratta högt och rått i det offentliga.

Hon får räkna med oskuldskontroller.
Hon straffas om det finns en misstanke att hon inte är oskuld.

Hon får inte vistas bland andra människor när hon har mens eftersom hon då betraktas som oren.

Hon får inte välja att dricka så mycket alkohol som hon känner för. Om hon gör det riskerar hon att bli våldtagen på krogtoaletten, i taxibilen eller i portuppgången till hennes bostad.

Hon kan lika gärna bli våldtagen hemma i sitt eget hem av någon hon känner väl.

Några dömer henne om hon väljer bort att skaffa barn. Andra om hon väljer bort sin arbetskarriär.

Hon tjänar ofta mindre än en man trots att det utför samma jobb.
Hon är oftare fattigpensionär än en man.

Kommentarer och gliringar om sitt utseende får hon stå ut med, vare sig hon vill eller inte. Är hon inte tacksam för komplimangerna är hon en häxa och bitch med pms.

Hon får stå ut med att bli tafsad på var hon än rör sig i det offentliga rummet, från det hon börjar skolan och framåt.

Hon får stå ut med att bli kallad för skamlös hora om hon bejakar sin sexualitet.

Hon får stå ut med sexuella hot om hon tar sig ton i media.

Hon kan råka ut för att hennes ex-pojkvän lägger ut filmer på nätet när de har sex. Bara för att hämnas.

Hon kan råka ut för en man som till en början är kärleksfull men som när hon blir gravid börjar slå henne och sparka på hennes mage. Och om hon får för sig att lämna honom spårar han upp henne och slår ihjäl henne. Trots att hon har berättat för släkt, vänner, polisen och socialen. Trots att myndigheterna vet att mannen hade ett gediget förflutet som kvinnomisshandlare och mördare.

Så älskade kvinna, var du än bor i världen. Vad du än gör.
Det finns särskilda regler för dig.
Du blir alltid bedömd och dömd. Och i värsta fall dödad.

Det är året-runt-rea på dig. Minst 50 procent.

S

Inte ensam

Aftonbladet kör en artikelserie den här veckan som de kallar #INTEENSAM. De vill belysa hur stort och omfattande ofredandet mot flickor och kvinnor är, och hur tidigt det börjar.
Vi är naturligtvis glada att de gör det.
På twitter finns en hashtag #inteensam där du som har blivit utsatt kan berätta om dina egna upplevelser. Om inte annat är det bra att få det ur sig. So spit it out girl!
Jag som arbetar på en kvinnojour och som dagligen ser den yttersta konsekvensen av att kvinnor blir ofredade har ett antal frågor som jag vill få ur mig.
Varför har det blivit normaliserat med tafsande och verbala påhopp? Varför viftas det bort med ett "äsch du vet väl hur han är?" Varför har det viftats bort sen tidernas begynnelse?
Varför kan vi inte enas om att nej, vi vill inte lyssna på tramset om att vi vet hur pojkar är. Pojkar är individer precis som flickor. Det är bullshit att alla pojkar är "sådana". Inte alla pojkar är eller vill vara sådana. Släpp fram pojkarna som inte är sådana och låt dem vara förebilder. Sluta avfärda detta med att det är genustrams. Det är inte genustrams att vidhålla att människor är individer och inte sitt kön.
Och kan inte alla vi vuxna säga till pojkarna som drar flickor i håret, som knuffas och retas? I lekparken, på förskolan, på tunnelbanan, oavsett vilka vi är. Säga: Du har ingen rätt att knuffa någon. Säga det igen och igen och igen. Bagatellisera inte beteendet. Säga det igen och igen och igen. Sluta dra. Sluta slåss. Sluta skrik. Säga det till deras föräldrar. Visa civilkurage.

Och på tal om föräldrar. Varför pratar inte pedagoger med gossarnas föräldrar? Har de givit upp? Om de pojkar i skolan som trakasserar sina klasskompisar sexuellt inte får tillsägelse, om lärarna blundar, vad händer då med flickorna?
Och på tal om tillsägelse, varför tror en del föräldrar att deras barn är oskyldiga? Är det för att de inte vill se sitt eget misslyckande i uppfostran? Eller är det likadant i familjen? Föräldrarna uttalar sig förklenande om grannar, kändisar, kvinnor, homosexuella och är på det viset urusla förebilder? Ser de överhuvudtaget vilka urusla förebilder de i så fall är?

Hur många artikelserier, teveprogram och insamlingar ska vi ha om mobbing?
När ska vi sluta att bara prata, när ska vi börja agera?

Hur kommer det sig att fortfarande anno 2016 stämplas kvinnor som horor och män som kungar?
Idag behöver ju kvinnor inte bli med barn när de knullar runt. Varför är det "äckligare" att ha varit med många män och "coolt" att ha varit med många kvinnor? Sexakten är densamma. Könssjukdomar drabbar både pojkar och flickor om de inte skyddar sig. De är lika äckliga/coola.

Och hur kommer det sig att vi fortfarande anno 2016 pratar om mödomshinnor? Och att det är bättre att ha en påhittad hinna kvar, och spara sig till en enda sexpartner? Varför tycker en del föräldrar att det är viktigt att deras dotter inte har sex före äktenskapet? Varför kan de inte rucka på sina ingrodda fördomar och erkänna det de egentligen vet, nämligen att även deras flicka har en sexualitet och en spirande lust? Precis som deras son. Varför inte säga till sin dotter, älskade flicka, innan du börjar ha sex, tänk på att du kan skydda dig, du behöver inte bli med barn. I alla fall i vår del av världen skulle det kunna vara så. Att föräldrar pratar med sina barn, även om sex.
Om vi inte tillåter våra döttrar att få bejaka sin lust på lika villkor som våra söner då kväser vi dem. Tidigt. Vi skriver på kontraktet att flickor kan delas upp i goda och dåliga. Att vi redan på deras klädsel och smink kan se vilka som är bra och vilka som är dåliga. Och vi ger oss alla spelrum för att kommentera dem efter deras sätt att klä sig. Det ena ger det andra.

Till er underbara flickor därute vill vi säga så här: Sluta inte säga ifrån. Tystna inte. Säg inte, det är ingen idé. Ingen lyssnar. Vi är många som lyssnar.
Men vi måste  också agera genom att säga ifrån mot ofredande.
Så sluta att enbart prata, börja agera. Som föräldrar, som pedagoger, som medmänniskor, kvinnor och män.
Själv är jag en nybliven aktivist. När jag är ute i det offentliga bevakar jag spontant att flickor och unga kvinnor inte blir ofredade.
#nyblivenaktivist och #inteensam

S

I namn av mamma

Idag söndag är det Mors dag.
Förutom att köpmän blir gynnade och mammor glada har jag ett kort och kraftfullt önskemål på denna alla mödrars dag. Jag tycker nämligen inte att det räcker med en fångst blommor eller en teckning till världens bästa mamma.
Så här kommer den:

Sluta använda det kvinnliga könsordet som förolämpande invektiv.

Anledningen till mitt önskemål är att på väg hem från jobbet igår, när jag hämtade ut ett brev på posten hörde en man bakom mig skrika "din djävla fitta" högt och aggressivt upprepade gånger. Trots att det inte var riktat mot mig personligen kände jag ett oerhört obehag. Han skrek föraktfullt och nedvärderande.
Jag tittade snabbt åt hans håll men kunde inte bedöma om han var en "normal" arg man, en snedtänd missbrukande man eller en psykiskt sjuk man.
Jag kunde heller inte avgöra om han hade sällskap av en djävla fitta eller om det var en inbillad fitta han skrek åt.
Orden fick i alla fall igång mig att börja fundera över hur vi använder svärord i allmänhet och könsord i synnerhet. Och varför det alltid är det kvinnliga som används negativt.

Vi använder dessa ord när vi är förbannade, fulla, hämndlystna, aggressiva, vi använder dem när vi är allmänt vidriga, hånfulla och elaka.Vi till och med likgiltighetsanvänder dem. Som utfyllnadsord.

Vi använder dem till vardags. På skolgården, i omklädningsrummet, på pendeltåget, restaurangen, biografen, i affären. Som allmänna skällsord.

I namn av min mamma, din mamma, alla mammor, alla människor.

Börja reflektera över om du använder onödiga skymford slentrianmässigt, alldeles för ofta. Ord träffar, sårar och betyder alltid något.

Ha en förträfflig Mors dag och gör någon glad!
/S

Den ohämmade lystna blicken

Sommaren har slagit till och vi kan äntligen klä oss i klänning, shorts, linne. Hej då mössa, halsduk och vinterrock, hej hej flip-flops.

Vi exponerar våra kroppar inte bara för solen utan även för varandra i det offentliga rummet. 

Och då kommer vi in på det där med vem som tittar på vem och på vilket sätt vi tittar på varandra. 

Att vi människor tittar på varandra är inget konstigt, det har vi gjort i alla tider. Vi attraheras av varandras lukter, utseende, skratt, personlighet. 

Men nu är det inte den sortens blickar och attraktionsspel jag menar.  

Jag pratar om den manliga blicken. Ni vet den där öppna, lystna, ohämmade, kättjefulla, rovdjursblicken. Som drabbar särskilt unga kvinnor överallt, när som helst.

Redan på långt håll ser jag att HAN har valt ut mig, att HAN vill att jag ska möta hans blick så att HAN får le mot mig, säga något om hur mycket HAN uppskattar min kropp, typ något subtilt smickrande som oh la la vilken rumpa eller you sexy thing. 

Vad som händer inom mig är att jag får rysningar i hela kroppen. Av obehag. Det jag tänker i mitt stilla sinne är kan inte du bara hålla käften. Titta javisst, jag kan knappast förbjuda dig att ogenerat glo men kan du inte anstränga dig och försöka att vara lite diskret!

Jag kan välja mellan att titta åt ett annat håll, låtsas som att jag inte hör och ser eller bemöta hans blick, svara på kommentaren.

Om jag väljer att himla med ögonen och be honom dra kan jag istället för oh sexy lady få höra öh, hörru bitch, du är för fet för att ignorera min uppmärksamhet.

Jag ska nämligen vara tacksam för att HAN vill ge mig uppmärksamhet.

Men.

Jag vill inte ha blickar på mig eller ord kastade efter mig när jag är i det offentliga rummet.
Jag vill inte att mäns ögon girigt och geggigt ska kleta över mina bröst, höfter och rumpa.

Som vore jag ett tingest som bara planlöst går omkring på gatan med en endaste längtan, att vara ett vandrande uppkåtningsobjekt.

När jag kanske i själva verket går och tänker på mitt senaste projekt på jobbet eller bara något så trivialt som att jag vill köpa nytt nagellack. Totalt ointresserad av någons pockande begär.

Men jag vet - de här männen skiter fullständigt i vad jag vill och tycker.

S

Taxi var god röj

Välkommen till Taxi Stockholm, just nu är det många som ringer till oss med det blir alldeles strax din tur.

Är du företagskund, tryck 1.
Är du privatperson, tryck 2.
Är du sexköpare, tryck 3.

Igår kunde Kalla Fakta visa hur en del av Taxi Stockholm:s taxichaufförer hjälper sexköpare att hitta till prostituerade på Stockholms gator.
De kör torskarna till gatorna, låter dem göra upp om priset i baksätet på taxibilen, kör dem till avskilda platser där de med tickande taxameter väntar medan sexköpet genomförs, för att sedan köra dem tillbaka till stan. Så smidigt för alla parter. Win win, all the way.

Om nu Taxi Stockholm vill utvidga sin verksamhet och även bedriva koppleriverksamhet kan väl de vara vänliga att upplysa om det så att jag kan välja bort dem.

Sjukt, sjukt. Luttrad som jag är tror jag inte ett ögonblick att det endast är Taxi Stockholms chaufförer som "hjälper" kåta män som inte orkar ragga på krogen, att hitta andra smidiga sätt att tillfredsställa sig sexuellt på.
Eller vad det nu är man tillfredsställer genom att köpa en annan människas kropp?

Jag tror att hela branschen är nerlusad av hjälpsamma samariter. Samariter som i all sin barmhärtighet och empati för nödställda män hjälper till att upprätthålla vidrig maktordning och unken kvinnosyn.

Och, nej jag tror inte att alla taxichaufförer gör så. Men i reportaget var det tio av fjorton chaufförer som "hjälpte" kunden. Det är på tok för många, tycker ni inte?

Kom nu inte dragandes med att det är världens äldsta yrke och att vi inte kan göra något åt det.

I en marknadsekonomi gäller tillgång och efterfrågan. Och det är efterfrågan som  styr tillgång. Sexköp är dessutom förbjudet i Sverige, liksom koppleriverksamhet.


Och på tal om makt. Ska vi bojkotta Taxi Stockholm?

S

Bekräfta - har jag gjort rätt?

Bekräfta mig! Bekräfta mig nu! Överallt i sociala medier vill både gamla och unga människor bli bekräftade. För sitt utseende, att de tränar duktigt, att de är bra på att laga mat, att de är kulturella och äventyrliga, att de reser mycket, umgås med sina nära, att de har en snygg partner, ett fantastiskt förhållande, ja ni fattar.

Vi är alla, på ett eller annat sätt, artister i denna livets cirkus. 

Många förfasar sig över denna vår ytlighet och moraliserar mer än gärna, ofta raljant. Själv tillhör jag inte den skaran, jag tycker inte att det är något konstigt med att vi människor vill bli sedda. Idag har vi en ny kommunikationsarena, hembygdsparken och kyrkan är utbytta mot Instagram och Facebook. Vi människor vill vara i ett sammanhang och vi vill tillhöra.

Jag vill hellre prata om kvinnor som vill få en annan slags bekräftelse. En sorglig och negativ bekräftelse. En bekräftelse som borde vara självklar.
I mitt jobb på kvinnojouren möter jag kvinnor som ringer eller kommer på samtal och vill höra att de har gjort rätt. Eller snarare, att de inte har gjort fel.

Unga och gamla kvinnor som skuldbelägger sig själva för att de sa si eller så, gjorde på ett visst sätt, tittade åt fel håll, lyssnade inte tillräckligt uppmärksamt, valde fel kläder eller bara skrattade för högt. Ord och handlingar som ledde till negativa konsekvenser för dem i form av psykiskt, fysiskt, sexuellt eller ekonomiskt våld.

Det gör ont i hjärtat att lyssna på kvinnorna och jag har lust att vråla:
Det är klart att du har gjort rätt!
Om du kände att han förnedrade dig och du sa ifrån, då är det är klart som korvspad att du gjorde rätt! Det är din känsla som är rätt. Skit i honom!
Men det är inte självklart för dem.

Jag vill prata om hur vi kan göra för att det ska vara självklart. Alltid och för alla. Det som känns fel tar jag inte. Jag tar ingen skit.

Alldeles för många kvinnor har gått på argumentet att de är provokativa när de hävdar sig.
Att de ska ta emot, inte käfta emot. Många kvinnor upplever att de inte har en självklar rätt till att ta plats i det offentliga rummet. När de tar plats utsätts de för hat och hot. En del tystnar, andra kämpar på.

De kvinnor jag pratar med har inte ens rätt till att ta plats i det egna hemmet, i den privata sfären. De får inte spela huvudrollen i sitt eget liv.

Socialiseringen börjar i förskolan. Gjorde det ont? Men lilla gumman, han drar dig i håret för att han gillar dig. Fortsätter i grundskolan. Han knuffar dig för att han tycker du är snygg och vill ha din uppmärksamhet.

Gradvis vänjer vi oss. 

Reklammakarna hjälper oss att se till att vi är rakade, rena och attraktiva. Poserande och tysta.

Hur socialiserar vi unga kvinnor till att bli mer modiga, självsäkra och i vissa fall rasande?

Hur bryter vi detta?

S