måndag 21 november 2016

Föreningen Kvinnors rätt firar 15 år


Föreningen Kvinnors rätt firade 15- årsjubileum i onsdags. Vi var där och firade med dem. I det moderna samhället behövs det fortfarande idag organisationer som bevarar kvinnors alla rättigheter. Det är ett sorgligt men dessvärre sant faktum. Det känns som om vi aldrig kan slappna av. 

Kvinnors rätt bildades samtidigt som Fadime Sahindal höll sitt ödesdigra tal för svenska politiker i november 2001. Grundaren Maria Rashidi, själv offer för hedersbrott har kämpat för ett samhälle fritt från hedersvåld länge. Tyvärr är kampen långt ifrån vunnen och det är inte mycket som har förändrats sedan Fadime Sahindals tragiska död. 

Vi blir varmt mottagna av grundaren och ordföranden Maria Rashidi i deras lokal och tar för oss av den färgstarka buffén. Vi minglar, äter, pratar och ser fram emot en diger lista av talare. Den första att tala är naturligtvis Maria Rashidi som hälsar oss alla välkomna till firandet av föreningens femtonårsdag.
- Tyvärr finns vi, säger hon en smula uppgivet. Egentligen är det inte klokt att vi firar femton år. Vi bildades fyra dagar innan Fadimes första och sista tal, fortsätter Maria Rashidi. Vi kämpar i hennes anda. Fadimes budskap var att hedersrelaterat våld är en kollektiv bestraffning och inte ett allmänt mäns våld mot kvinnor. Vi måste sätta press på regeringen!

   När jag lyssnar på Marias Rashidis arga men ändå något uppgivna stämma tänker jag att vi har pratat om detta i över tjugo år i Sverige. Under dessa tjugo år har det inte hänt mycket och många utsatta har skickats hem till familjen av okunniga myndighetspersoner och skolpersonal.

Maria Rashidi är glad över att vi alla har samlats och lämnar över ordet till Elisabeth Massi Fritz, advokaten som står på barrikaderna och ofta företräder offer för hedersrelaterat våld i Sverige. 
- Otroligt härligt att få vara här Maria, ni behövs verkligen. Är det någon som vet hur det är att bli utsatt för hedersbrott, så är det Maria, säger Elisabeth Massi Fritz.

1999 företrädde Elisabeth Massi Fritz Pela Atroshis syster, i Sveriges första hedersbrottmål. Några år senare Abbas Rezai. I båda rättegångarna fälldes förövarna. Elisabeth Massi Fritz är väldigt tydlig med vad hon anser.
 - Döm förövarna till betydligt strängare straff och kombinera straffet med utvisning.
   I fallet AbbasRezai erkände flickvännens bror. När han skulle utvisas tog han tillbaka sitt erkännande och båda föräldrarna kunde fällas för mordet på Abbas Rezai.
 - Vi kommer aldrig att svika er. Vi ska fajtas tillsammans och ha noll tolerans mot hedersförtryck, noll tolerans mot könsstympning, noll tolerans mot barnäktenskap, noll tolerans mot tvångsäktenskap, avslutar Elisabeth Massi Fritz.

Nicklas Kelemen, etnolog och styrelseledamot i Nätverket mot hedersrelaterat våld, berättade om hur han år 2001bjöd in Fadime Sahindal till det seminarium som blev starskottet för en diskussion bland politiker och akademiker om hedersrelaterat våld. Dagen innan hade Fadime och han diskuterat att svenska makthavare var rädda för att prata om denna form av förtryck och våld för att de inte ville spela invandrarkritiska krafter i händerna. Fadime Sahindal ställde sig då frågan att vad har invandrarfientliga krafter med mina rättigheter att göra? En fråga som enligt Nicklas Kelemen fortfarande är obesvarad. Och ja, de invandrarfientliga krafterna växer.
 - Femton år senare står vi stilla med exakt samma konflikträdsla för de traditionella krafterna, de som bygger könssegregation under skylten ”mångkulturalism”, säger Nicklas Kelemen. De manliga etniska föreningarna och samfunden, som redan Fadime varnade för, växer och är ännu starkare idag. De bygger en stat i staten och deras normer och värderingar i relation till jämställdhet diskuteras inte, ifrågasätts inte. Regeringen tillsätter utredningar och kartläggningar av hedersförtryck, istället för åtgärder, åtgärder som föreslogs redan 2001. Att-äta-kakan-och-ha-den-kvar-politiken fortsätter, avslutar Nicklas Kelemen.

 Birgitta Ohlsson, riksdagsledamot för Liberalerna och känd för sitt arbete mot hedersförtryck var nästa talare.
 - Det finns ett före Fadime och ett efter Fadime. Det finns ett före Maria Rashidi och ett efter Kvinnors rätt. Maria, jag har alltid beundrat din fantastiska glöd och kommer aldrig att glömma när du vid ett tillfälle alldeles i början sa: Jag har ingenting att förlora för jag känner mig redan död. Det gjorde ett starkt intryck på mig.
  
   Birgitta Ohlsson vill hylla och slå fyra slag för Kvinnors rätt på deras jubileumsdag:
De har alltid varit tydliga med att det ska vara samma feministiska måttstock för alla.  Deras kvinnokamp har aldrig sett nationsgränser. De arbetar med praktiskt feministiskt systerskap och sist men inte minst, männen är välkomna i kampen.
 -  En Lex Fadime vore en fantastisk kröning på denna kvinnokamp, avslutade Birgitta Ohlsson.

 Juno Blom, utvecklingssamordnare på Länsstyrelsen i Östergötland. Juno Blom gick från lärare till att bli expert på hedersförtryck och har tagit fram en nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, i vilken en strategi för hedersvåld ingår.

Juno Blom erkänner utan omsvep att även hon har varit en kulturrelativist som inte begrep någonting. Hon har arbetat som lärare och minns att det tog tid att förstå och fatta.
 - Jag var en av dem som svek tjejerna när jag tillmötesgick föräldrarnas önskemål.

Hon menar att myndighetspersoner i Sverige inte bara behöver skaffa sig kunskap om hedersförtryck. De behöver även införskaffa mod. De behöver rusta sig med samma mod som de starka kvinnorna i ideella föreningar runtom i Sverige har. Kvinnor som bekämpar hedersförtryck och vågar utmana det patriarkala förtrycket.
 -  Vi måste ta ansvar för de utsatta och får inte överlåta frågan varken till de fundamentalistiska eller främlingsfientliga krafterna i samhället.

Guluzar Tarhan ifrån föreningen VHEK, Varken Hora eller Kuvad berättade att i deras studie Elvahundra, kartläggning om förtryck i hederns namn, där de har intervjuat ettusenetthundra ungdomar och ett femtiotal föräldrar i Stockholm kom de bland annat fram till att 70 000 ungdomar i Sverige står inför tvångsgifte.
 - Skolor vet. Men har inga resurser, säger Guluzar Tarhan.

S